Lite nördigt kanske??

Ja det kanske är lite nördigt att lägga ut dikter och poesi så här på en blogg, men det är väl så att vad som helst kan visas så länge det inte väcker anstöt?
Att skriva och och dikta är en stor del av mig eftersom det är ett väldigt bra medel att bearbeta saker och känslor.
Jag kommer nog successivt lägga ut det jag knapprat ihop genom åren. Vi får se// Ina

Tvåsjälastrid!!

Tvåsjälastrid

"Tystnaden värker i mitt bröst,
varför kommer det inga ord när jag försöker säga något?
Mina ögon är tomma och blanka,
de är sorgetyngda och svarta, jag känner inte igen mig.
Vad är det jag har blivit?
Detta är inte jag!
Det är inte jag som känner uppgivenhet, det är någon annan.

Du spelar ett spel där jag inte kan reglerna,
jag är dömd, utvisad och ute ur matchen.
Hittar ingen regelbok,
HAHA det finns ingen!!
Får inte ens vara med på arenan,
jag står utanför och hör viskandet.
HAHA du hör inte vad jag säger!!

Vi krigar med ord vassa som knivar men ingen av oss blöder.
Orden är inte tillräckligt vassa, försöker få mig att blöda,
men blott mina tårar rinner.
Som pärlor faller de tungt mot marken i krigszonen som en gång var vår borg.
Den är inte längre trygg nu när murbräckan gjort i hål i muren.
Vem flyr först innan någon av oss faller till marken förlorad i en strid
som en gång började i oändlig kärlek och underbara löften.

Jag älskar, du kanske hatar, du kanske älskar, kanske det är jag som hatar?
Jag.......älsk...ar d..i...g.


Här och nu

 

Du och jag, var sin tid, står vi mitt i livet,
Mitt liv rasa´, ditt flöt på
Nu är jag mitt i det första stora klivet
Jag måste fortsätta gå.
Du tar min hand, känner vad du vill
Mina murar faller lugnt
Det är ju dig jag vill komma till
När livet känns så tungt.

Du ger mig det nån stal från mig
Min själ, mitt liv, mitt jag
Blommar i ögonblick med dig
Nu lever jag varje dag.
Mjuka läppar kysser min kind
Lycka i ett andetag
I en kärlek som är så blind

Möts igen, ett inferno av lustar
Vi ses i tiden som redan har flytt
Kroppar åtrår, vi suktar, vi törstar
Inget är gammalt men inget är nytt
En dörr har öppnats jag inte trodde fanns
En dörr till min innersta vrå
Vill vi ge varandra en ärlig chans?
Så rädd att du bara ska gå.

Du ger mig det nån stal från mig
Min själ, mitt liv, mitt jag
Blommar i ögonblick med dig
Nu lever jag varje dag.
Mjuka läppar kysser min kind
Lycka i ett andetag
I en kärlek som är så blind

Inga ord kan beskriva det dina ögon säger
Du så öm, så mjuk, så varm
När du vilar ditt huvud på min barm

Jag vill ha dig här varje minut
Vill känna din hud emot min
En känsla som aldrig har dött ut
Smärtar likt en isande vind.
Ditt skratt förlöser min ängslan för livet
Du sa, lev här och nu
Aldrig mer tar jag kärleken för givet
Det vackra för mig är du.

Ina. F


RSS 2.0