Livstankar
Det förflyter perioder där allting fullständigt kör ihop sig. Jag har haft en sådan period där den inre stressnivån varit extremt hög.
Idag var det som att allt släppte och jag känner mig så otroligt lättad!! "Liten tuva stjälper ofta stort lass" heter det och det var vad som skedde. En liten gest som pressade stressen in i ett hörn där den ska stå. Jag är så tacksam för att det fortfarande finns människor som är äkta och rädd om andra. På något sätt upplever jag att "rättvisa" har skipats. Det är den känsla som jag bär med mig idag, en underbar känsla!!
Jag har funderat på det där med bokskrivande... kanske skulle den heta:" Jag blev sladden"(eftersom jag är sladdisen i familjen), "Vart tog alla vägen", "Handbok för nyskilda", "Ensam är stark" "Jag vågar, vågar du?"
Det svåra är att bestämma i vilken period i livet jag ska börja skriva om...Det blir troligen en lång reflektion, eftertanke och vad jag har för nytta av det jag lärde mig då, idag.
Jag kan redan nu säga att mina erfarenheter avgjorde vilket yrke jag har valt. Jag är jäkligt stolt över mitt jobb och det jag gör, så det så.
Livet måste rulla på med ungar, jobb och allt annat också, men samtidigt känner jag att tiden snart är inne för en förändring igen. Möjligen sätta sig i skolbänken och läsa vidare tills man får svart bälte i bäst.. Nej då bäst är det väldigt få som blir på livet. Jag skulle vilja göra mer för andra i mitt jobb men har inte befogenheterna till det och det är kanske där jag ska starta.
Allt får ta sin tid men just idag tänker jag inte grubbla speciellt mycket på något annat än att det faktiskt är en väldigt bra dag <3 !!
Idag var det som att allt släppte och jag känner mig så otroligt lättad!! "Liten tuva stjälper ofta stort lass" heter det och det var vad som skedde. En liten gest som pressade stressen in i ett hörn där den ska stå. Jag är så tacksam för att det fortfarande finns människor som är äkta och rädd om andra. På något sätt upplever jag att "rättvisa" har skipats. Det är den känsla som jag bär med mig idag, en underbar känsla!!
Jag har funderat på det där med bokskrivande... kanske skulle den heta:" Jag blev sladden"(eftersom jag är sladdisen i familjen), "Vart tog alla vägen", "Handbok för nyskilda", "Ensam är stark" "Jag vågar, vågar du?"
Det svåra är att bestämma i vilken period i livet jag ska börja skriva om...Det blir troligen en lång reflektion, eftertanke och vad jag har för nytta av det jag lärde mig då, idag.
Jag kan redan nu säga att mina erfarenheter avgjorde vilket yrke jag har valt. Jag är jäkligt stolt över mitt jobb och det jag gör, så det så.
Livet måste rulla på med ungar, jobb och allt annat också, men samtidigt känner jag att tiden snart är inne för en förändring igen. Möjligen sätta sig i skolbänken och läsa vidare tills man får svart bälte i bäst.. Nej då bäst är det väldigt få som blir på livet. Jag skulle vilja göra mer för andra i mitt jobb men har inte befogenheterna till det och det är kanske där jag ska starta.
Allt får ta sin tid men just idag tänker jag inte grubbla speciellt mycket på något annat än att det faktiskt är en väldigt bra dag <3 !!
Kommentarer
Trackback
